Svenskt Modellflyg

Du verkar inte ha JavaScript support i browsern eller så har du det avslaget.
Denna sida ses bäst med javascript. Så om du bara har det avslaget aktivera det och ladda om sidan.

För att kunna kontrollera flygplanet behöver man en radiostyrning. Det finns även här ett stort antal att välja bland. Jag skall försöka förklara begreppen. Om det är något ord du inte förstår, finns det en ordlista att slå upp i.

Antal funktioner
Det första man tittar på är hur många funktioner man kan styra på planet. Man brukar säga hur många kanaler man använder. Det finns radiostyrningar med allt ifrån två till ett flertal kanaler. Den enkla tvåkanals radiostyrningen är dock inte av intresse för den som skall flyga Eftersom man behöver fler en 2 kanaler för att kontrollera planet.
För modellflygbruk behöver man åtminstone tre kanaler: Höjdroder, Sidroder och Gas. Senare kanske man vill ha skevroder också. Då är vi uppe i fyra kanaler, vilket är det vanligaste när man flyger. Fler kanaler kan vara trevligt längre fram, kanske flaps eller infällbara landningsställ, men du kommer att kunna sköta allt söndagsflygande ett bra tag framöver med fyra kanaler.

Computer eller ej
Den största frågan är igentligen ska man satsa på en enkel "vanlig" eller en computer-sändare.
För nybörjaren och söndasflygaren är den främsta fördelen med att ha en computerradio är att man har tillgång till modellminnen. Med detta innebär att man kan gör alla fininställningar så som utslagsbegränsningar och mittjusteringar i sändarens minne. därmed kan man sedan med ett par knapptryckningar ändra modellminne och därmed ha sändaren anpassad till någon annan av sina andra modeller.

Frekvenser
I Sverige finns det fyra frekvensband som är tillåtna för radiostyrningar till modeller:

27 mhz (AM)

30 mhz (FM)

35 mhz (FM)

40 mhz (FM)

35 mhz-bandet är endast tillåtet för radiostyrda flygplan och är det bandet som är vanligast att man som modellflygare använder. 27, 30 & 40mhz-banden däremot är främst avsett för radiobilar och båtar men är även tillåtet för övriga modeller så som flyg. Varje band är uppdelat i under frekvenser så att flera tillåts att flyga samtidigt.
Exempelvis så finns på 35 MHz bandet 18st delfrekvenser.
Självklart så måste man se till att två personer med samma frekvens inte har sina radiostyrningar påslagna samtidigt. Med äldre radioanläggningar var man dessutom tvungen att akta sig för att inte heller ha frekvenserna som ligger precis bredvid varandra. Radioanläggningarna kan då störa varandra, eftersom de inte bara sänder exakt på den våglängd som de ska utan också så att säga flyter ut på de närliggande. Dagens sändare är dock så pass smalbandiga så det inte är något något problem.

Modulation
Ordet modulation är litet krångligt och har att göra med hur signalerna överförs från radion till flygplanet. Det finns i tre vanliga sätt att göra detta på:

AM(PPM)

FM(PPM)

FM(PCM)

De är lite olika med avseende på störningskänslighet. AM (Amplitud Modulering) är den enklaste och billigaste tekniken men är något störkänsligare än de andra. AM används främst på 27Mhz bandet för radiobilar men det finns även en del 40Mhz radios för flyg som uttnutjar AM som överföringsmetod.
FM (Frekvens Modulering) är stadigare, men något dyrare (används så gott som uteslutande till flyg). PPM och PCM är två olika överföringsätt där PCM är en digital form som bland annat innefattar failsafe vilket innebär att servona hamnar i ett förutbestämt läge om man skulle tappa kontakten med sändaren, men kostar å andra sidan mest. Men har man inga problem med störningar kan åndå man lita på en AM-anläggning. AM anläggningar brukar dock ha en lägre räckvidd eftersom de främst är gjorda för t.ex. Radiobilar där ej lång räckvidd är nödvändig. För flyg bör man dock använda FM.

PPM som är den vanligaste typen av överföring, fungerar så att sändaren sänder ut radiopulser. Där antalet pulser är = antal kanaler +1. Längden mellan pulserna är det som visar servots position. Pulsernas mellanrum är på 1-2ms dvs en spak i mitten positionen genererar ett 1,5ms mellanrum på pulserna. Då undrar du kanske hur man skiljer på de olika pulserna. Det är så att pulserna kommer i omgångar sedan blir det en längre paus. Där av så kan en 6 kanalers sändare fungera med en 4 kanalers mottagare. Eftersom mottagaren väntar på ett längre mellanrum så ignorerar den de sista två pulserna. Man kan dock också göra tvärtom och använda en 4 kanalers sändare med en 6 kanalers mottagare. Dvs mottagaren "nollställs" av ett längre uppehåll. Dessa "pulståg" kommer sedan med 20ms mellanrum vilket ger en 50Hz uppdatering av servopositionen.

Utsignal från en focus6. (PPM Modulation)

Vill du veta mer om modulations typerna ta då en titt på min artikel som är publicerad i AoH.
Arikeln: Vad är: PPM, PCM, IPD & PWM?- Allt Om Hobby 5/2001 Kan du läsa under Artiklar på dennna site.

Strömförsörjning
All elektronik drar ström, och för detta behov finns det ett flertal ackumulatorer på marknaden. Du får räkna med en engångskostnad på rätt många hundralappar med ackar och laddare, men rättskötta är de en långsiktig investering. Det finns i huvudsak två typer av laddningsbara batterier:

Nickel Kadmium-celler (NiCd)

Nickel Metallhybrid-celler (NiMH)
NiCd är miljöfarligare än NiMH, och är troligen på väg bort från marknaden främst pga. de höga miljöskatterna som man införde i början av 98.

Sändaren
Den del som man styr med kallas sändaren. På en fyrkanalsanläggning finns, det två spakar. Dessutom finns det trimspakar till varje kanal för att du skall kunna göra finjusteringar. Har du fler kanaler tillkommer det naturligtvis spakar, knappar och vridreglage, men det är en annan historia.
Det kan vara rätt skönt att ha en så kallad sändarpulpet att lägga sändaren i och sedan ha en nackrem fäst i den, enbart nackrem är också ett alternativ.

Servon
Ett servo är den del av radioanläggningen som omvandlar elektriskaimpulser till mekaniskkraft som överförs till de olika funktionerna så som roder och trottel. Kraften kan t.ex. överföras med någon form av stötstång och roderhorn.
Man kan se servot som en liten elmotor med växellåda som rör en arm eller platta till önskat läge.
Servon finns i en mängd olika utföranden. Det som skiljer är snabbhet, kraft och lagring. En enkel regel är att ju mindre servot är, desto dyrare är det. Kullagrade servon brukar också betinga ett högre pris, men kan vara värda det, eftersom de håller längre. Ett nybörjarflygplan brukar kunna klara sig med vanliga standardservon som kostar nånstans mellan 100 och 200 kr styck (vilka brukar ingå i radioanläggningens pris).

Mottagare
Den sista delen av radion är mottagaren. Det är den del som omvandlar radions signaler till strömpulser åt servot. Man skulle även kunna kalla den hjärtat i planet eftersom alla andra delar är kopplade till den. En viktig sak med mottagaren är att packa in den i skumplast, så att inte motorns vibrationer skadar elektroniken. En annan sak är att du aldrig ska korta av mottagarantennen. Den är anpassad för frekvensen. Det är bättre att låta den dingla fritt i luften om den skulle vara för lång. (på vissa slowflyer mottagare kan det dock stå angivet i manualen att man kan kapa antennen precis i mitten men att man då också får ungefär knappt halva räckvidden, dvs fortfarande inte att rekommendera)